Carepa AB strävar efter att ha ett öppet företagsklimat och en hög affärsetik. Den som misstänker en oegentlighet, som strider mot Carepas värderingar, affärsetiska policy eller mot lagen ska ha möjlighet att komma till tals utan att behöva känna en rädsla för repressalier. Du kan välja att lämna dina uppgifter anonymt genom Carepas Visselblåsarpolicy med tillhörande extern rapporteringsfunktion.
Vad kan anmälas?
Via detta system kan du rapportera misstanke om allvarliga oegentligheter. Till exempel:
- Ekonomisk brottslighet såsom mutor, bestickning, stöld, bedrägeri och förfalskning, bokföringsbrott och annan överträdelse av redovisnings-och skattelagstiftning
- En intressekonflikt mellan en anställd och Carepa
- Andra allvarliga oegentligheter som rör Carepas vitala intressen eller enskildas liv och hälsa, som till exempel allvarliga miljöbrott, stora brister i säkerheten på arbetsplatsen och mycket allvarliga former av diskriminering och trakasserier.
Om anmälan inte faller inom ramen för ovan, ska ärendet istället rapporteras enligt Carepas interna riktlinjer, policys eller rutiner. Exempel på detta är tvister, fel, reklamationer, mindre brott samt trakasserier, mobbning, missnöje med lön och liknande. Sådana ärendens ska inte hanteras via detta system utan istället rapporteras till närmaste chef eller HR.
Vem kan anmäla?
Det är enbart personer med direkt anknytning till Carepas verksamhet som omfattas av skyddet i visselblåsarlagstiftningen. Läs mer om lagen: Lag 2021:890 om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden
Hur görs en anmälan?
Rapportering görs skriftligen via webbsidan wb.2secure.se eller muntligen via telefon på 0771-77 99 77. Du kan välja att vara anonym på båda dessa rapporteringskanaler. Önskar du rapportera via fysiskt möte, kan det begäras genom att registrera en anmälan på webbsidan wb.2secure.se. Det fysiska mötet hålls antingen med en representant från Carepa eller med Carepas leverantör för visselblåsartjänster 2Secure efter överenskommelse.
Vid registrering av en ny anmälan på wb.2secure.se ska du uppge den företagsunika koden Rec290 för att identifiera att det är för Carepa som anmälan görs. På webbsidan ombeds du besvara ett antal frågor om det som anmälan rör. Du kan vara anonym och tilldelas ett unikt ärendenummer och ett lösenord som måste sparas för att aktivt kunna logga in på webbsidan och följa anmälan och kommunicera med handläggaren på 2Secure.
Rapportering via interna visselblåsarkanaler
När en anmälan registrerats behandlas den av erfarna handläggare på 2Secure, som kontaktar Carepas primära kontaktperson utifrån en förutbestämd kontaktlista med flera namn. Om den primära kontaktpersonen är föremål för anmälan kommer en annan person på kontaktlistan att informeras. Det är alltid Carepa som slutligen bedömer anmälan och avgör vilka åtgärder som ska vidtas. När du rapporterar till Carepas interna rapporteringskanaler har du rätt till skydd enligt lag (2021:890) om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden.
Vid muntlig rapportering har du rätt att få kontrolläsa och rätta till eventuella felaktigheter i din anmälan. När du gör en anmälan via telefon får du inloggningsuppgifter till att följa din anmälan på wb.2secure.se. Önskar du i efterhand kontrolläsa samt eventuellt rätta till din anmälan så kan detta begäras genom webbportalen. Önskar du skriva under protokollet från din anmälan begärs även det genom webbportalen. En handläggare från 2Secure kommer att koordinera detta. I det fall du väljer att skriva under protokollet från din anmälan innebär det att 2Secure får kännedom om ditt namn/identitet. 2Secure värnar om din anonymitet och kommer inte att delge företaget denna information. Du kan alltså, även om du önskar skriva under protokollet från din anmälan, fortsatt vara anonym gentemot Carepa.
Rapportering via externa visselblåsarkanaler
Utöver att rapportera till Carepas interna visselblåsarkanal kan du rapportera externt till en behörig myndighet inom ett visst ansvarsområde eller någon av EU:s institutioner, organ och byråer. Även när du rapporterar externt har du rätt till skydd enligt lag (2021:890) om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden. Följande myndigheter har utsetts till behöriga myndigheter och upprättat externa rapporteringskanaler: Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket, Ekobrottsmyndigheten, Fastighetsmäklarinspektionen, Finansinspektionen, Folkhälsomyndigheten, Havs- och vattenmyndigheten, Integritetsskyddsmyndigheten, Inspektionen för strategiska produkter, Inspektionen för vård och omsorg, Kemikalieinspektionen, Konsumentverket, Konkurrensverket, Livsmedelsverket, Läkemedelsverket, Länsstyrelserna, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Naturvårdsverket, Post- och telestyrelsen, Regeringskansliet, Revisorsinspektionen, Skatteverket, Skogsstyrelsen, Spelinspektionen, Statens energimyndighet, Statens jordbruksverk, Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll, Strålsäkerhetsmyndigheten och Transportstyrelsen. Se Arbetsmiljöverkets hemsida för sammanställning över respektive myndighets ansvarsområde samt kontaktuppgifter.
Om det lagstadgade meddelarskyddet
Visselblåsarlagstiftningen, lag (2021:890) om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden, ger dig som visselblåsare ett skydd givet vissa förutsättningar. Utöver möjligheten att anmäla misstänkta missförhållanden enligt visselblåsarlagstiftningen finns det även en rätt till meddelar- och anskaffarfrihet enligt tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Det innebär att det är möjligt för en anställd (med vissa undantag) inom såväl privat som offentlig sektor att straffritt lämna annars sekretessbelagda uppgifter för publicering till massmedier som omfattas av tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen.
För anställda inom offentlig verksamhet eller annan verksamhet där meddelarskydd gäller enligt lagen (2017:151) om meddelarskydd i vissa enskilda verksamheter eller offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) finns det även ett utökat skydd. Det utökade skyddet avser efterforskningsförbud och repressalieförbud.
Efterforskningsförbudet innebär att en myndighet eller annat allmänt organ, som huvudregel, inte får efterforska vem som har lämnat ett meddelande för publicering.
